Noteringar

Du är för närvarande anonym

Noteringar

Träffar 301 till 350 av 488

Noteringar

Länkad till

301

Lars döptes den 19 juni fadder Karl Eriksson Nosaby.

Lars Bondesson 21 years old emigrated to USA the 30th of April 1891 from Malmö to St Louis. Came back from USA 1895 together with his brother Ture Bondesson.

Lars Bondesson 21 år gammal emigrerade till Amerika den 30 april 1891 från Malmö till St Louis MO .
Återvände från Amerika 1895 tillsammans med sin bror Ture Bondesson.

Värnplikten inskriven med anmärkning om att han erhöll Kgl Maj:ts tillstånd att utflytta ur riket den 6/7 1891. 1890-12-27 (AI:19 41859 sid 408). Utflyttad till N. Amerika, utfl attest nr 14 1891-04-24 (AI:19 41859 sid 408).

I thought that very interesting about our ucle Hans and uncle Lars uncle Thure and ....came to America to work on te Great building of a Railroad of Saint Louis were brther Ralph and myself was born 1893.
Avskrift anteckningar Marie Pehrsson Sjögren

Bondesson, Ägare Arbetare Lars (I198)

302

Lars och Bengt var min farbröder och de bodde alla många år i Istanbul där
Gösta Körner var disponent för Gislaveds gummifabrik (titeln disponent
finns inte längre) 1932 - 1942.
1942 han startade en ny och egen gummifabrik i Sivas - längre in i
Turkiet. I min ägohar jag ritinignar frö både fabriken i IStanbul (Eyüp)
och till fabriken i Sivas - mycket itressant för mig i alla fall. Gösta
Körner Återvände med hustru Brita Cederholm (min farmor) (född 7 sept
1897) till Sverige 1952 el 1953. Levde sedan i Malmö. Men fann alltid
Sverige och Skåne för kallt - han hade ont i sina leder.

Körner, Lars-Gösta (I7752)

303

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wiberg, Lars (I6449)

304

Lisbeth gifte sig med Pär Ericsson och blev kvar i byn. Hon dog dock år 1738 troligen i barnsäng. Hennes tre barn blev alla de tre första nybyggarna i Lafsjön.

Jonsdotter, Lisbeta (I616)

305

Lusse Anders Pers ifrån Fjälkinge, bar honom till doopen. Faddrar voro Håkan Mårtensson, Nils Olsson, Truls Olsson, Truls Andersson, Lasse Håkansson, drängen Bror Åkasson, ifrån Fjälkinge, pigan Karna Persdotter, pigan Kierstina Olufsdotter och pigan Anna Jönsdotter i Gälltofta. War öfwer ett års tid siuk af Bölder och sår på kroppen, gl 39 år.

1755-06-26 instälte sig på wederbörlig kallelse undertecknad domhafwande i orten, här uti Jälltofta, till att förrätta laga Boupteckning och afwittring öfwer qwarlåtenskapen efter avledne Rusthållaren Åke Månsson på No 1. 1/4. därstädes, som genom döden avlidet den 12 Maij sistledne, emellan dess efterlämnade änka Boel Nils dotter och twenne deras samman aflade barn, Sonen Måns på 4de och dottern Ellna snart 2ne år gamla, hwarwid sig instälte å änkans wägnar dess Fader Nils Pärsson i Balsby, samt å de omyndiga Barnens wägnar Bönderna Anders Faijersson i Grödby, och Faijer Nilsson i Jälltofta, som till hustrur äga den avledne mannens helsystrar, ock således deras närmaste skyldemän å Fäderne sidan. /ILj

Månsson, Åke (I3799)

306

Målade tavlan ''En Hjältes Död''

Forsberg, Nils (I6066)

307

MÅNS Magnus (Olsson) Lund (1797-1857)
1797-09-14--1857-08-24 (man)

Måns föddes i Björstorp i Finja (L).
Hans far ryttare Ola Lundberg var skriven i Björstorp i Finja. "Läs dopvittnen så får du mer kött på benen var Ola ev. kommer ifrån".
Finja 1797:sept. 14 Föddes Ryttaren Ola Lundbergs och dess hustrus Kjerstina Jönsdotters Son MÅNS uti Björstorp, och döptes d. 24 s.m. Vitnen:

Tufve Månsson Klemmedstorp, Nils Jönsson i Släbobygget, Pehr Anderssons hustru Kjerstina, Pehrs doter i Bomeryd, Pigor Bengta Bengts doter i Tyringemölla och Nilla Pehrs doter i Skjälsböke.
KÄLLA: www.ddss.nu Orginalkälla: Finja kyrkoarkiv C;2 sid 64.

På adress http://www.skanerunt.se/socknar.html läser man följande:
Finja socken moderförsamling till Hörja.
Vestra Göinge härad.
Byar och gårdar: Finja, Mölleröds kungsgård, Gunnarstorp, Hörlinge, Svartingstorp, Örholma, Mjölkalånga och Tyringe.

Måns mor hetter Kjerstina Jönsdotter och föddes 1760 i Finja hennes föräldrar var Jöns Nilsson och Bengta Nilsdotter. Måns mor hade tidigare varit gift med en Anders Lundberg och hade i detta äktenskap flera barn, halvsyskon till Måns. Även hans far hade ett par barn sedan tidigare så det innebär att även dessa är halvsyskon till Måns.

Måns blev sedermera artillerist.
[Artilleristerna tillhörde kompani. De hade en egen organisation och var utan torp och andra bofasta tillgångar. Artillerister var kontant avlönade. De var inte knutna till någon speciell socken. Rusthållet Torup underhöll jämlikt kontrakt med 1 husar. Denne tillhörde livkvadronen nr. 1 vid skånska husarregementet. Roten Torup försörjde en soldat som tjänstgjorde vid V Göinge kompani nr. 3 vid Norra Skånska Regementet. Kompaniet övades i byn Svensköp i Torup. Den militära närvaron var alltså tidvis påtaglig. Anställningen skedde på kontrakt på 6 år. Tips är att läsa vidare i ”SVAR-katalogen” ej i ”Grill”. Troligen att finna i Wendesregementet.]

V.Torup 1824: den 17 juli samman wigdes Artilleristen Måns Lund i Torupshus och Pigan Karna Jönsdot. i Smesdeboa lystes 1sta gång den 8/4.

1824 bor fam i Torupshus, 1825 i Lönholmahus, 1827 i Hissmåsa, 1831 får Måns avsked från sin tjänst i kronan, han är skattefri, 1836 bor de i Hissmåsa Backstuga, Måns står nu som tiggare. I Hfl 1845 är noterat att faniljen flyttar till Mellby, men flytten blev aldrig av, det finns ett tillägg som säger att de står sist i boken. Altså överfördes fam till personer på socknen, 1851 flyttas de till Skogsbygget, 1852 till Stora Thorsjö, alla platserna i Västra Torup.

I husförhörslängd från 1836-1841 Västra Torup står Måns som afskedad artillerist, boende i backstuga. I anmärkningskolumnen tiggare.
Flyttade till Mellby i slutet av 1847. KÄLLA: Ingrid Wallin

Tvillingdottern Christinas (f 1824)dopvittnen: Susc: Anders Jönss: hustru Nilla Niclasdot: i Slettsjö Wittnen: Christen Gunnarsson i Clemmedstorp, Eskel Bengtsson i Brohuset och dr. Magnus Pehrsson i Smedeboa samt dr: Nils Pehrsson i Englarpshus, Pigor, Sissa Olsdot: i Thorsjö, Nilla Christensdoter i Torup, Boel Svensdot: i Clemmedstorp, och Johanna Bengtsdot: i Torup.

Tvillingsystern Marias (f.1824) dopvittnen: Susc: Nils Mårtenssons hustru Else Tufvesdoter i Hissmåsatorp Wittnen: Christen Gunnarsson i Clemmedstorp, Eskel Bengtsson i Brohuset och dr. Magnus Pehrsson i Smedeboa samt dr: Nils Pehrsson i Englarpshus, Pigor, Sissa Olsdot: i Thorsjö, Nilla Christensdoter i Torup, Boel Svensdot: i Clemmedstorp, och Johanna Bengtsdot: i Torup.

Sonen Nils (f. 1827) dopvittnen: Susc: Eskel Bengtssons hustru Boel Pålsdot: i Brohuset: Test: Nils Mårtensson i Hissmåsatorp, Nils Pehrsson i Hissmåsa och dr: Magnus Christensson i Clemmestorp, Pigor, Olu Eliasdot: i Pålstorp, Bengta Bengtsdot: i Smedeboa och Maria Bengtsdot: i Torupsbygge.

Sonen Olas (f.1830)dopvittnen; Susc: Åboen Nils Perssons Hustru Else Nils Dotter i Hissmosa. Test: Undantagsmannen Tufve Månsson i Clemmedstorp, Åboen Anders Andersson i Hissmosa och Torparen Bengt Kjempe i Torupshus.

Dottern Boels (f. 1833) dopvittnen: Susc: Bengt Kjempes hustru Pernilla Måns D-r i Torupshus. Faddrar: Drängarne Nils Nilsson, Nils Eliasson i Pålstorp och Bengt Andersson i Hissmåsa. pigorna Elsa Christens D-r i Klemmedstorp, Kjelu Ströbecks D-r i Pålstorp och Johanna Pehrs D-r i Hissmosatorp.

Sonen Johannes (f.1838) dopvittnen: Susc Smeden Pehr Nilssons hustru Karna Nils D-r. i Clemmedstorp. Test Annexeåboen Nils Thorsson Drg Nils Andersson i Hissmosa, Nils Eskilsson i Avenboke pig Hanna Elias i Pålstorp, Sissela Påls i Hissmosa & Christina Christens i Klemmedst.

Sonen Olas (f. 1843) dopvittnen: Susc. Torp.Ibm Pehr Månssons hustru Elna Pehrs Dr. Test. Drgr Ibm Måns Andersson och i Clemmedstorp Nils Svensson

Måns dog i Stora Thorsjö (Västra Torup L) 1857-08-24 av okänd sjukdom. År: 59 Månad: 11 Dag: 9
Övrigt: Efterlemnade Enka och 5 barn, 3 söner och 2 döttrar.
Källa;ddss.nu Primärkälla Västra Torups kyrkoarkiv C:6 3 /
begr.30
Sönerna var Ola, Johannes och Nils 2 av döttrarna; Christina, Maria eller Boel.

Karna levde till 1881-05-26 alltså ytterligare 24 år
Karna Jönsdotter dog som fattighj. Hennes civilstånd var änka. Äktenskaplig börd ej angivet. Dödsorsak: ålderdom År: 83 Månad: 11 Dag: 23
KÄLLA: Västra Torups kyrkoarkiv C:7 96 / 12
Sida i husförhörslängden 151

(Ingela Persson)

Lund, Artillerist Måns Magnus (Olsson) (I919)

308

Märet gammeljäntan till vilken Kiervel testamenterade all sin egendom men som förlorar allt hade otur i livet. Vid midsommartiden 1729 får familjen Kiervel besök av en finne vid namn Johan Matzon besöket blev ödesdigert för Märit därför att han gjorde henne med barn.Vid tinget 1730 begärde de att få gifta sig men det gick inte därför att Matzon redan hade givit en kvinna i Öster-Graninge äktenskapslöfte. det har rått tveksamhet om vad det blev av Märet om hon stannade kvar i Svanabyn eller om hon följde med Matzon på hans vidare färder. År 1733 kan man läsa i Åsele kyrkoräkenskaper att Marta Jonsdotter i Svanabyn gifvit 19 aug sex daler kopparmynt för otydigt sängläge. Troligen rör det sig här om Märet som har fått ett döfött barn, sex daler var nämligen den kostnad man brukade få betala för att få grav vid kyrkan i Åsele. I kyrkoräkenskaperna kan vi vidare år 1750 läsa ''Teste efter Merät Jonsdotter i Svanabyn 6 daler. Detta bör kunna tydas så att Märet bodde kvar i Svanabyn och dog 1750 och begravdes vid Åsele kyrka.

Jonsdotter, Märet (I1178)

309

Märet gifte sig 1761 med Håkan Håkansson f 1731 från Anundsjö. Vid tinget 1761 antog Märets broder Erich Håkan som fosterson emedan Erich var barnlös. 1774 delade Erich sitt nybygge med fostersonen

Pärsdotter, Märet (I507)

310

MARGOT Nässén f Wiberg, I tab 307-8 II sid 421, f 23 maj 1900 i Barnarp, Jönköpings län, död 1983, tandläkare, g 28 oktober 1928 m Per BIRGER Nässén, f 14 juni 1892, Östersund, död i sviterna av en trafikolycka, tandläkare. Familjen var bosatt i Östersund.

Wiberg, Margot Thyra Desideria (I4243)

311

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Bondesson, Karin Olivia (I251)

312

Mårten Faijers hustru Dorta Anders dotter bar henne till doupen. Wittnen woro Nills Pärsson ifrån Balsby, Swän Lasson Faijer Nillsson ock drängen Åke Eskillsson där i Giältofta Anna Swän Lassons Lutze Faijer Nills ock Pigan Sissa Måns dotter alla utj Giältofta. Kom från Rinkaby 1778.

Åkesdotter, Elna (I3801)

313

Mårten Jönsson kom från Emmaröd till Kärrstorp 1830, där han gifte sig den 20 november 1834
med Else Trullsdotter. Hon dog emellertid redan den 18 november 1834 i barnsbörd. Hon blev 24 år,
10 mån, och 13 dagar gammal. Hennes föräldrar var rusthållaren Truls Nilsson och Hanna Persdotter i
Kärrstorp. 1836 gifter Mårten om sig med Hanna Åkesdotter.

Omkring 1850 uträttades laga skifte i Kärrstorp. Bönderna hade sina jordlotter utspridda lite här och
där på åkrarna. Vid laga skifte slogs all mark ihop för att sendan fördelas så att bönderna fick varsin
större sammanhängande jordlott, så att de skulle slippa köra över någon annans åker för att komma åt
sin egen. All mark graderades och fördelades, det tog flera år innan förättningen var slutförd. Den
fördröjdes dessutom av Mårten Jönsson som vägrade låta viss del av sin mark ingå. Han menade att
”det förelåg ett väsentligt hinder för rubbning av dessa ängar, nämligen den, att de var bevuxna med
så vacker skog att ingen av de övriga jordägarna hade någon jämförbar”. I februari hade Nils
Trulsson, Kärrstorp No.7 sänt en skrivelse till ”Konungens Befallningshavare i Malmöhus län där han
ödmjukast begärde den på ägorna befintliga skogen under förbud att bruka, annat än till husbehov,
och Landshövdinge Embetet hade utfärdat förbud som meddelats från predikstolen i kyrkan, ”där
delägarna förbjöds avverka annat än till husbehov”, överträdelse belades med 16 riksdaler 32 sh i
böter. Brevet och förbudet visar hur viktig skogen var för byborna och förklarar Mårten Jönssons
envisa vägran att delta i skiftet.

Då järnvägen mellan Malmö och Hässleholm byggdes omkring 1850 finns uppgifter om att Mårten
med två par hästar med vagnar och tillhörande körkarlar deltog med leveranser till bygget. Då
järnägen var färdig för trafik 1858 var maxhastigheten 50 km/tim för persontåg och 40 km/tim för
blandat gods- och persontåg, vilket var en svindland hastighet i en tid då man jämförde med
hästdiligenser. Sträckan mellan Malmö och Stockholm tog två dagar, med övernattning i Jönköping.

Jönsson, Mårten (I6277)

314

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wolffsohn, Martin Nicholas (I6412)

315

Matts Pålsson var bror med Anders Pålsson. Han bör också ha varit svåger med Samuel Larsson som bodde en tid i Tåsjö men som sedan flyttade tillbaka till Russjö.
Russjö var en gammal finnbyggd, de första finnarna hade slagit sig ned där någon gång på 1620-talet. Även Matts Pålsson var finnättling.
Som ung hade Matts Pålsson varit dräng hos första nybyggaren i Gafsele. Nils Andersson. I 1690 års dombok omtalas att han tillsammans med Nils Andersson bedrivit olaga handel med lappmarken 1789. Matts inställde sig inte inför tinget utan han sades vara till Kopparberget förrest. Han var som man sade sörkörare med skrindan full med värdefulla skinn och andra lappmarksprodukter hade han åkt till Falun för att till gruvfolket där sälja dessa varor för sin husbondes räkning.
Matts blev dock en betrodd och aktad man. Vid 1699 års ting var han inför rätten av annan anledning. Matts och en granne hade skjutit två vargar och nu visade de för rätten upp huvudet av dessa vargar och fick därför 4 daler silvermynt i skottpengar. Rätten konstaterade att det var gamla vargar. År 1701 blev Matts Pålsson utnämnd till nämndeman i rätten och efterträdes tolv år senare i ämbetet av brodern Anders Pålsson.
Matts Pålssons svärfar Lars Andersson förekommer i Russjö år 1688 då han enligt jordeboken skattar för 6 1/4 seland. Lars hade sonen Samuel och minst två döttrar.

Den kände finnforskaren Gothe skriver följande om Russjö:

Lars Andersson och hans son Samuel Larsson övertog Per Perss-hemmanet. Lars intog även sin måg Matts Pålsson, då Lars flyttade till sin svärfars hemman i Movattnet, Själlevad. Matts flyttade norr om sjön - den gamla bosättningen låg på södra sidan och den nya bosättningen skulle bära särskild skatt. Man skiljer nu mellan Öster- och Wester-Russjön och å Werwings karta från 1695 sägs det att det legat i skatt efter gamla jordeboken för 12 seland och åbos nu av tvenne skattebönder Matts Pålsson och Anders Pålsson. med 6 seland vardera. Skogen till dessa finntorp består heter det av tall och timmer och barklopp för boskapen. Björkskog till nödtorftig näverflät och löftäkt. Granskog finnes och något till fällningsland. Mulbete till full nödtorft. Villebråd av hare och fågel samt annan djurfång av älg, varg,mårdar och gråverk. Fiske i Wester och Öster Russjön,Nagelsjön och Rocksjön efter aborre, mört och gedda.Kvarnställe i ån mellan Nagelsjön och Russjön. Två humlegårdar. Åkern till dessa finnhemman trädes fjärdeparten och inhägnas alltid trädesstegarna för höbärgning. Säden tar alltsomoftast skada av frost för fjällens skull, som äro så närbelägna.Enligt Christoffer Mörts karta från 1704 skattar finnen Matts Pålsson på nya torpet på norra sidan nu kallat Österrudssjön för 6 seland. Anders Pålsson å Wäsrerrudssjön skattar 6 seland för gamla hemmanet.
När Jon Ersson Kiervel är föremål för Tingsrättens i Ramsele intresse 1693 och att finnarna i Rudsjön skulle ha hyst honom utan att han hade tillstånd därtill uppger Matts Påhlsson att Jon numera vistas i Rörström där han tagit tjänst hos Isac Hindersson. Det visar sig att Isac är svåger med Matts men det behövde ju inte domstolen veta.

Pålsson, Nämndeman Matts (I1161)

316

Mauritz (Moje, Monna, Jojjo) konstnär, flyttade från
Kärrstorp till Stockholm 1907, gift med Ada. De fick
sonen Veinö, f. 7 sept 1905. Familjen besökte regel-
bundet Kärrstorp och vid deras besök 1909 dog deras
enda barn Veine i difteri och begravdes på Bosarps
kyrkogård.

Dekorationsmålningarna i övre salongen utfördes
1939 av konstnären Johan Mauritz Spathon med
biträde av hans bror Rudolfs son Une, som senare
blev inredningsarkitekt.

J. M. (Moje, Monna) (Mårtensson-) Spathon föddes i
Kärrstorp utanför Eslöv 1878. Efter en traditionell
skolning till hantverksmålare skaffade han sig en
gedigen konstnärs-utbildning åren 1895-99 vid
Tekniska afton- och målare-skolan i Lund. 1901 fick
han ett stipendium och för att få praktik och
vidareutbildning som dekorations- målare for han
under en tvåårsperiod till Berlin, Breslau, Wien och
Zürich. 1903 begav han sig åter ut, nu på en längre
resa genom balkanländerna, Turkiet, Palestina och
Egypten, där han en tid arbetade i Kairo. Tidigast
1904 bosatte han sig i Stockholm och 1911 öppnade
han och hans tio år yngre bror Nils Rudolf - som även
han hade en konstärligt inriktad utbildning - en
målerirörelse på Rörstrandsgatan. Inom företaget kom
med tiden att ske en funktions-uppdelning på så sätt
att den äldre brodern ägnade sig dekorationsmålning,
den yngre huvudsakligen åt hantverks-måleri. Johan
Mauritz målade även porträtt och landskap, men det
är som dekorationsmålare han blivit känd. Han skulle
komma att anlitas för sådana uppdrag på ett femtiotal
slott och herrgårdar i mellan- och sydsverige, bland
dem Tidö, Drottningholm med Kina slott , Prins Carls
Fridhem i Getå i Östergötland, Sparreholm i
Södermanland, Vapnö slott i Halland och den
värmländska Rottneros herrgård. Ett större uppdrag
var restaureringen av svenska legationens byggnad i
Moskva (1930). Spathon arbetade i en luftig och
elegant stil som är lätt att känna igen och med stor
noggrannhet. Fåglar, blomsterarrange-mang och
girlander tillhör standardinslagen. När han gjorde
målningarna i Borggård var han landets mest anlitade
konstnär i sin genre.

Han avled i Stockholm 1947 och ligger begravd på
Solna kyrkogård.

Texten är hämtad ur minnesboken "Borggårds bruks
450- årsjubileum" skriven av författaren Sune
Björklöfs

Spathon, Johan Mauritz (I6299)

317

Michael Svensson anknyter till tabell 391 i boken Bjärasläkten 1 av Åke Wiberg

Svensson, Michael (I7356)

318

Modern dödde någon timma efter det barnet födt

Andersdotter, Marna (I4401)

319

Moved away to St Louis N.America as Lina Bondesdotter and came home as Lina Bondesson Sjögren.

Flyttade ut till St Louis N.America som Pigan Lina Bondesdotter och kom hem som Lina Bondesson Sjögren.

Per Sjögren Perssons (f 7 feb 1859) mor Bengta Göransdotter f 1826 hade ett förhållande med Bonde Hansson f 1839. Bonde Hanssons dotter Lina Bondesdotter förbjöds av sin far att inleda ett förhållande med Per Sjögren Persson. detta var orsaken till att båda reste separat till USA där de senare gifte sig. (Bjäringer)

Utflyttad till St. Louis, N. Amerika, utfl attest 12, 1891-04-24 (AI:19 41859 sid 408). Inflyttad fr St. Louis i N.Amerika 1894-06-20. Utflyttad återigen till St. Louis, N. Amerika, utfl attest 23, 1894-10-01 (AI:19 41859 sid 408

Enligt CD Emigranten via Malmö Hamn 1890-08-14 till St Louis MO , reste själv, jungfru, Källkod 1890:2911:5986.

Ur Villands Häradsrätts protokoll Vårtinget 1924 Bouppteckningar nr 25

År 1924 den 29 januari förrrättades af undertecknad N.Svensson i Nosaby med biträde af lantbrukaren William Bondesson i Nosaby bouppteckning efter Lina Persson född Bondesson från no 1 Åraslöf ni Nosaby Socken hvilken aflidit den 19 19 november 1923 och såsom dödsbodelägare efterkommit
sin make Jöns Persson no 1 Åraslöf
a/ i äktenskapet med jämväl avlidne maken N.Sjögren hafde sonen Ralph som vistas i Amerika, myndig
b/ i äktenskapet med efterlefvande maken hafda barnen
Maria som vistas i Amerika, myndig
Per Bonde född 1 mars 1903, närvarande den omyndiga Per Bondes rätt och bästa bevakades såsom hans godeman enligt Villands Häradsrätts förordnande af.
Boet uppgafs af maken under eds plikt och i följande ordning

Bondesdotter, Lina (I172)

320

Moved to Teuva 1873

Brandt, Herman Fredriksson (I3151)

321

Nämdeman och åbo i Hammar 3, Nosaby

Olsson, Erik (I5687)

322

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Bertilsson, Caroline (I1683)

323

Nils Bondesson emigrated 20 years old from Malmö the 30th of April 1891 to New York. He went together with his brother Lars.

Handlande med egen affär.
Nils Bondesson emigrerade 20 år gammal från Malmö den 30 april 1891 till New York. Han åkte tillsammans med sin bror Nils. Han kom tillbaka 1893.

Utflyttad till N. Amerika, utfl attest nr 13 1891-04-04 (AI:19 41859 sid 408). Inflyttad åter fr N. Amerika, infl attest nr 10 1893-06-16 (AI:19 41859 sid 408).

Kontrakt: Willand (Källa Arkion)

Bondesson, Arbetaren/Handlare Nils (I201)

324

Nils ihjälkrossad af ett bränslelass som på honom Kullvältadt.

Andersson, Nils (I4413)

325

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wiberg, Krister Nils Gunnar (I4158)

326

Nils Nilsson gifter sig med Hanna
När Nils Andersson (fr. Horna) avlider 1824 ärver Hanna som är enda barnet hemmanet Håslöv Nr.16 ¼ mt. Hennes mor Svendborg har då varit död i många år. Syskonen, två bröder och två systrar har avlidit som småbarn. Hanna gifter sig med Nils Nilsson från Åraslöv. Efter några mycket magra år i slutet av 1700-talet med missväxt kom bättre tider och goda skördar under ett antal år. I övriga landet återkommer missväxten med jämna mellanrum och överskotten av spannmål kommenderas att hjälpa till att försörja övriga Sverige. De bättre tiderna kan avläsas i större barnaskaror som överlever. Nils och Hanna får många barn. Nils deltar i sammanträdena inför Laga Skifte 1834.

Nils Nilsson f. 1/6 1791- (Infl. fr Åraslöv )
g.m. Hanna Nilsdotter f. 23/4 1794- 5/5 1842
Svendborg 5/4 1819 Håslöv Nr.5
Nils 21/1 1821
Anders 23/1 1823 bliv. Åbo Nr.16
Ola 11/4 1827 Fjälkinge
Bonde 13/4 1830 Nosaby
Elna 4/3 1833
Pehr 4/3 1836 blev arr. Nr.14

Nils Nilsson flyttar till Nr.14
Nils Nilsson var bara 50 år när han blev änkeman 1842 och flyttade efter en tid till Nr.14 där Anna, änkan efter Jöhns Åkesson blir en ny livskamrat. Anna flyttade till Viby från Brostorp 1825 och gifte sig med Jöhns. Han var son till Åke Jönsson (Åge Jins) som haft ett stort förtroende i byn vid Laga Skifte. Nils Nilssons och Hannas yngste son Pehr blir så småningom arrendator på kyrkohemmanet Nr.14.

(Hans Månsson, Viby)

Nilsdotter, Hanna (I296)

327

Nils och Ida gifte sig den 14 december 1877 i
Bosarps nya kyrka, Bosarps församlning. De
bygger gården Framnäs 1878 på mark Nils fått av
sin far Måren Jönsson, men blir tvungna att sälja
gården sex år senare, den 29 juli 1884 efter att Nils
"spelat upp" som man uttryckte det på den tiden,
och de var tvungen att lämna sin gård. Situationen
hade troligen uppstått efter att Nils blivit sjuk. Nils
och Ida kom sedan att bo på olika ställen i
Kärrstorp. Först i Lundstorp Nr. 2:8 , och senare
Långhult 1:16. Han försörjer sig som lantarbetare,
med bla tröskningsrbeten. Gården säljs till Nils
syster Cecilia Måns-dotter och hennes man
Johannes Andersson. Under tiden på Framnäs får
Nils och Ida barnen Johan Mauritz 1876, Hanna
Alma 1880, Gustaf Valfrid 1883. Sonen Rudolf
föds 1888, fyra år efter de flyttat från Framnäs.
Mårten ligger begravd på plats nr. 8 gamla
kyrkogården i Bosarp, där ligger även Mauritz och
Adas son Veine.

Nils Mårtensson var stadsträdgårdsmästare i
Kristianstad och arbetade till största största delen
på Trollenäs slott i Skåne. Han var en uppskattad
person vilket framgår i ett brev som hustrun Ida
skriver till sonen Mauritz den 5/11 1897. Nils
ligger hemma för att han är sjuk, och Ida skriver:

Kapten Trolle kom till oss igår igen och såg om
far, han är mycket snäll, en sann meniskovän, det
kan man höra av hans utlåtande, han tyckte det
var synd om far, och önskade bara att han snart
måtte bli frisk och komma upp igen, du kan ej tro
som han berömde din far, och sa att han hade fäst
sig vid honom, han sa sig tycka att di skulle vara
bekanta för längre tider sedan, ja du kan inte tro
så mycket han talade, han sa att han skulle komma
till honom så snart han blev så han kunde, det sa
han när jag följde honom ut också att han skulle
komma till honom så skulle han hjälpa honom lite,
han sade till mig att han hade aldrig råkat ut för
en sådan människa för som varit så flitig och
ordentlig och gjort honom så väl till nöjes i allt di
hade kommit så väl öfverens, han hade en burk
Cacao och socker i bröstfickan till honom och det
var ju mycket snällt och nedlåtande af en så fin
herre som han, man det var ju tecken till att han
satte värde på far. De byggde gården Bramnäs

Mårtensson, Nils (I6282)

328

Nils övertog rusthållet efter Pouffvel Mogenssön som var den förste rusthållaren efter försvenskningen. Rusthållet ledde under Lybeckers skånska ryttare. Under Nils tid lydde rusthållet under Skånska Kavalleriregementet och Sandby Kompani.
Enligt Bergqvist Tryckt Litteratur köpte han Bjära och hitflyttade från Boarp omk 1660.

Nils Jeppsson föddes i Hålabäck där han också hade en broder, Jens Jeppsson.
Vid danske kungen Fredrik III skattskrivning av decimanterna (skattebetalande bönderna) år 1651 står Niels Jepssönn (hans danska födelsenamn) som ansvarig för en gård i Boarp på ett danskt mantal.
Nils Jeppsson innehade ett frälsehemman på 5/8 mantal i Boarp. Efter hustrun Annas död 1657 flyttade han till Bjära.
Efter hustrun Annas död 1657 flyttade Nils från Boarp och köpte Bjära dit han flyttade.

Jeppsson, Nils (I834)

329

Nils Persson står som åbo i Söderhvidinge No.3, 1820 där Per föddes. Flytta 1822 till St. Harrie där han
står som stampare i Rinnebäcks mölla, där Elna föddes. 1824 flyttade han med hustru och båda barnen
till Esarp som arendator till Esarps mölla. Flyttade 1837 till Anderstorps mölla i Lungby.

Persson, Nils (I6551)

330

Nils tar över, men gården klyvs 1879

1877 är Nils 23 år och vill gifta sig med Anna från Kvarnäs. Han hade fyra yngre bröder och yngste brodern Pehr var bara 14 år. Nils och Anders skriver ett köpekontrakt 1877. Köpet och lagfart fördröjs dock och kanske var det en förmyndare till de övriga pojkarna, som tyckte att en hemmansklyvning var den bästa lösningen. Det blir Nils som brukar gården, men inte som ägare till hela arealen.

Köpebrev till dragontorpet som låg på hemmanet har skrivits redan 1859 och Anders bor på undantag i det gamla torpet. Pojkarna flyttade hemifrån så fort de blev myndiga men Anders levde i ytterliggare 28 år. Han avled 1892 och tomten till gamla dragontorpet skall visa sig vara attraktivt för ett större bygge.

Nils gifter sig med Anna Pehrsdotter från Kvarnäs 1879.
Första barnet Kerstin kommer till värden redan 1880. Flera sorger skall drabba gården med jämna mellanrum. Kerstin får en bror 1882 som döps till Nils-Alfred, sedan kommer Per-Otto och Nils Martin. Innan fyllda ett år avlider de båda minsta bröderna och Nils-Alfred lider hela tiden av sjuklighet. 1887 blir Nils änkeman och skall klara familjen som nu består av honom, barnen Kerstin och Nils-Alfred. När Nils behöver hjälp finns Annas syster Hanna inom nära håll till hjälp.

Nils gifter om sig med Annas syster Hanna
Nils och Hanna gifter sig och en ny skara barn utökade familjen. Först kom Anton sedan Hilding, Bertha och Anna.

Anders avlider - Dragontorpet rivs
När Anders avlider 1892 löser Nils och Bonde ut sina andra tre bröder i en sämjedelning. Nils löser till sig 5/32 mantal och Bonde 3/32. Nils ägde då genom ett köp även en del av 1/16 mt. Nr.13.
Brodern Bonde gifte sig med Kersti från Håslöv Nr. 9 och antog efternamnet Dahlin. Han hade för avsikt att bruka sin del av gården. Det är troligt att det var Bonde som uppförde byggnaderna som förstördes av branden 1945. ( se karta 1:a sidan) Bröderna Per och Sven flyttade till Kristianstad och skaffade sig andra yrken. Ola flyttade också och bytte namn till Anderberg, men avled redan 1881

(Hans Månsson Viby)

Andersson, Nils (I3356)

331

Nils var rusthållare och stamfader till Ignabergagrenen den s k Bergasläkten.

Pehrsson, Nils (I4076)

332

Nils var torpare på olika adresser i Kiaby socken, Snärjet, Piparehuset, Stubbahagen.

Persson, Nils (I8568)

333

Norra Sandby CI:1 s. 51

Nilsdotter, Hanna (I8419)

334

Norra Sandby CI:4, s. 65

Bengtsson, Hemmadotter Augusta (I8390)

335

Norra Sandby CI:6 s. 24

Olsson, ANNA Elvira (I8427)

336

Norra Sandby CI:6 s. 44

Kleberg, Svante HENRY (I8411)

337

Norra Sandby CI:6, s.9

Kleberg, HARRY Axel (I8409)

338

Norra Sandby EI:2 s. 9

Familj: Joel Bengtsson / Hemmadotter Augusta Bengtsson (F2747)

339

Norra Sandby FI:2, s. 59

Svensson, Mathilda (I8439)

340

Norra Sandby nr 9, pag 63

Svensdotter, Christina (I8433)

341

Ola emigrated from the Parish of Kritianstad 1882-03-29. He was a blacksmith.
In the census it is said that Ola moved from Kristianstad 19th of November 1881.
He came to USA 1881 and he was 17 years old.
He worked from 1901 as a farmer in Vaynet Minnesota.. He than moved west because bad farmingconditions.
He set up his own farm at Devils Lake North Dakota Sankt Reach Montana Mace close to Wallace.
He set up wooden houses and rented them out in the Goldmining town of Burke Idaho.
He was the owner of the Waterwork in Greenacres Spokane in the state of Washington.

Ola utvandrade från Kristianstads Stadsförsamling 1882-03-29. Han var smedarbetare.
(Källa husförhörslängden sid 1108 utfl plats 187)

I husförhörslängden står det att Ola flyttade till Kristianstad 19/11/81.

Enligt Census 1920 och 1930 kom Ola till USA 1881. Se Census.

Ola emigrerade via Köpenhamn till New York 13 april 1882 med fartyget Thingvalla. (Källa Danska Statens Utvandrardatabas kontrakt 99300)

Kom till USA 1881 vid en ålder av 17 år. (Källa: Thelma Gibson)

Arbetade från 1901 för en farmare i Vaynet Minnesota. Flyttade sedan västerut p.g.a missväxt.
Startade en egen farm vid Devils Lake North Dakota
Sankt Reach Montana
Mace nära Wallace
Byggde hus av trä och hyrde ut i guldgrävarstaden Burke Idaho.
Startade och ägde vattenverket i Greenacres Spokane i staten Washington.

Following is written by Thelma Gibson in May 1998:

Ole and Beulah lived in Mace, Idaho when first married and Ole ran a saloon and had miners cabins for rent with running water. The first in any of the homes. Kenneth and Vera were born there. After a few years at Valleyford WA where Ole tried to be a farmer they moved to Greenacres Approx 1918. Ole bought the domestic water company. Thelma was born there in 1920. They lived in a small house that is still on the lot. In 1925 Ole borrowed money from an old skinflint named willie Schrap and built the Greenacres house.

Thelma remembers the family sleeping in a wood and Canvastype building that summer and they moved into the new house in the fall. According to Vera´s 2 year diary that was found in the attic area by the Battermans and given to Thelma and Zona in 1996. The first dinner in the new house was on Oct 25 1925. According to her ''It was grand but daddy seemed worried''.

During the depression Beulah took in teachers for room and board. People could not afford to pay the USD 1,75 monthly water bill. So we were furnished with all sorts of food - eggs, milk, butter, chickens, rabbits, vegetables and fruits that Beulah would can and preserve. The good old barter system !. For a few years Ole could only pay the interest on the loan but before too long the mortgage was paid ! He worked many odds jobs for others to accomplish this.

Beulah was a great gardener and her yard was voted first place 2 years in the valley garden contest.

There was also a flourishing vegetable garden on the back of the lot and Ole had some prize concord grapes that he turned into a beautiful wine every year. Even during the war years when sugar was rationed, he managed to scrape up enough stamps for the purchasing of sugar. The wine aged in the fruit cellar under the living room near the fireplace. Sometimes the corks would pop out of the barrels and hit underneath the livingroom floor. There was an asparagas patch in the garden and we had pheasant a few times out of season - thanks to Kenneth's good aim.

The Greenacres House was the gathering place at holiday time for all the relatives.

Vera and Frenchy Brandt had their wedding reception in the yard in 1933.

Kenneth and Evelyn were married in the living room in 1934.

Zona, Charles and Kari all had their wedding receptions in the living room also.

By 1950 Ole and Beaulah moved to San Diego and Kenneth and Evelyn moved into the Greenacres House with their children. So another family of Nilsons grew up in the house. Evelyn Nilson died unexpectedly in 1974 and after a few years Ken remarried and sold the family home in the late 70's.

This is from Emmet Smith remembering visits with Ole & Beulah Nilson in San Diego while in the USN boot camp.

In 1953 at San Diego USN boot camp I recieved Sunday passes and went to lok up Ole & Beulah Nilson as I had delivered the newspaper to the in Greenacres years ago.

I was very warmly welcomed and Ole had a chair placed next to his chair so he and I could hear each other well.

Our visiting was of the early days.

Ola was in Mace Idaho when the Saloon caught fire and burned down. The contents were saved by Ole and another man and they bought the liquir and with two saw horses and a plank of wood sold drinks whle the fire was still burning. Ole then rebuilt the saloon. It was never mentioned that he bought his partner out or when.Ole then built a second building that he called the Beanery. He rented this to two ladies and never operated it himself. He then enclosed between the two building and this was the Sportin house, the ladies at the Beanery managed it.

Oles next venture was to develop a spring up the hillside for water to the saloon and beanery. There was a string of tar-paper shacks along the road and since they were getting water from the saloon and beanery anyway Ole ran a pipeline with faucets in fron of each cabin and charged them for the water.

One night Ole got word that two guys were going to hold him up on his way to his cabin so he stayed all night in the saloon with his pistol ready. The next morning the two guys were long gone.

I dont remember Ole ever talking about Wallace, he did mention Burke a lot. I dont know if he rode the train to Burke for supplies or if he got them right off the train in Mace.

Ole met Beulah while she was working at the beanery. They bought the farm at Valleyford but had it a very short time, Beulah saying ''Ole was no farmer**. They traded the farm for the Greenacres water works and moved there in 1917.

In 1952 my older brother Dennis and I were working at Idependent Lumber company in Spokane, the family that owned it bought the Wallace Lumber and Fuel Co, and Dennis went up to Wallace as manager. While there for 6 years (the new freeway bought them out) he met and served on the chamber of commerce with Fat Hull who owned a Avern in Wallace. They became good friends Fat Hull was related to Grandpa George Hull.

Bondeson, Smedarbetaren Ola (I155)

342

Ola Lundberg var dräng och ryttare vid Kongliga Norra Skånska cavalleriet och i majors companiet. Namnet Lundberg är taget i armén. Svar på Scangen; Det finns i Skånes knektregister en möjlig Ola Lundberg. Han skall vara född 1752? och blev inskriven 1772 i de militära rullorna. Hans rusthåll var Påarp 1. Ola tillhörde majorens kompani i Skånska husaregementet. Jag hoppas detta kan vara en tråd att nysta vidare i. Mvh/MJ Han var vid den här tiden bosatt i Påarp och fick tillsammans med Bengta Åkasdotter dottern Karna 1774 12 27 och sonen Åke 1779 05 15. Hustrun Bengta dog redan 1780 endast 28 år i rötfeber. Hustru nummer 2 var pigan Anna Trulsdotter från Helsingborg och de båda vigdes redan 1780 07 29 i Välluvs socken. "De boo nu i Påarp" står det i Välluvs kyrkoarkiv C:2 sidan 125. Vad hände med Anna? Den 1795 12 20 vigdes Ola och Kjerstina Jönsdotter (född enligt uppgift 1760 i Finja/Tyringe, hon hade ett äktenskap med Anders Lundberg bakom sig). När sonen Måns, vår ana, föddes 1797 var Ola ryttare i Björstorp i Finja församling. Kjerstina dog 1817 11 19 i Bommeryds hus av flussfeber 57 år. Den 1808 12 27 viger sig drängen Ola som vid det laget är "afskedad solldat" med Elna Andersdotter Strönhultstorp i Örkeneds församling. Vigdes den 1819 03 02 i Finja församling med pigan Anna Tuesdotter i Bommeryd Ola dog i Bommeryd/Finja som torpare 1829 av bräcklighet nära 60 år.

Noteringar gjorda av Ingela Persson 2007

Lundberg, Ola (I921)

343

Ola var rusthållare och stamfader till Öslövsgrenen

Ola Pehrsson var rusthållare å Öslöv nr. 7 2/3 mtl., som han köpt å auktion. Traditionen förtäljer, att
Ola Pehrsson kommit till Öslöv för att sälja stegar samma dag som Öslöv nr. 7 såldes. Ola Pehrsson bjöd
på gården och lämnade högsta budet. Då tvivel uttrycktes angående hans betalningsförmåga, tog han
omedelbart fram pengar ur stövelskaftet och betalade gården, som han brukade till sin död. Enligt
Bosarps dödsbok blev Ola Pehrsson ihälslagen och dödad av drängen Jöns Herlöfsson. Mördaren blev
snart gripen och i början av januari 1755 av Onsjö härad urtima ting dömd till livstids fängelse.
Tingsprottokollet finns emmellertid inte bevarat. Livstidsfången lyckades natten mellan den 14 och 15
januari undkomma sina väktare och det är ovisst, huruvida han blev gripen. Efter rymmningen följde nytt
ting, då häradsprofossen och ett par bönder ställdes till svar för att de låtit fången undkomma.

Han gick allmänt under namnet "Göingen". Han var sk ''stiagöing'', dvs en bonde från den skogrika
Göingebygden som tillverkade stegar (stiar) och pumpar under vinterhalvåret och på våren körde
dessa produkter till den skogfattiga slättbygden och sålde dem.

På Bosarps gamla kyrkogård fanns en gravvård över Ola
Pehrsson med följande inskription.

(stenen står numera inne i Bosarps kyrka)

Här under hvilar then i lifstiden välaktade och
beskedelie rusthållaren Ola Pehrsson i Öslöf som den 17
dec. 1754 om aftonen klokan 5 blef utanför sin gårds-
port af dränge Jöns Herlöfsson öfverfallen och dräpen
På sitt 51 ålders år.

Runt kanten på stenen står skrivet:

Jag är fallan såsom then thär faller för arga skalkar,
men then stund skall komma på hvilken alla de som i
grifterna äro skola uppst

Pehrsson, Ola (I4082)

344

Ola waldermarsson reste i unga år till Australien och antog namnet Ole Harry Williamsson

Waldemarsson, Ola (I5009)

345

Ölanda 270
446 95 Älvängen

Källa (S41)

346

Olaus Månsson Åbo Nr.16 (1697- ?)
Olaus var som de flesta bönder "Krono-åbo". Hans far Måns Hansson var född på Håslöv Nr.8 (1665-1697) Modern Anna Ingemansdotter kom från Håslöv Nr.14 (1670-1697). Olaus gifte sig 1732 med Karin Jeppasdotter från Hammar Nr.2 (1708-1779).
Noteras kan att modern dog samma år som Olaus föddes. Om Olaus kan nämnas att han blev instämd till tinget 1751 för uppvigling. En bonde från varje by i Willands härad fick stå till svars för att ha deltagit i ett missnöjesmöte där de ville avsätta sin riksdagsman. Domen var hård ty genom lottdragning skulle en av de dömda mista huvudet. Resten skulle få 20 dubbla piskslag. Denna lag avskaffades inte förrän 1850, men i de flesta fallen benådades den dödsdömde.
Det gick tydligen lyckligt för Olaus då familjen utökades med flera barn därefter. Yngre systern Bertha gifte sig med Åke Abrahamsson Viby Nr.3 och Agda med Pehr Jönsson Viby Nr.6

Olaus blev instämd till tinget för uppvigling 1751. Dömd att mista livet men benådad. (Hans Månsson Viby)

Månsson, Olaus (I3335)

347

Omnämnd 1788, 1789 som dotter på Vanneberga 33. Var ogift 1789 på hösten, men gift på våren 1790. Bodde 1818 i ett Gatuhus på Tosteberga 2. Död av lungsot 62 år. /ILj

Eriksdotter, Anna (I7839)

348

Omnämnd i 1819 och 1820 års kommunionlängd på Vanneberga 5. Bör vara född senast 1799. Var ej hemma 1822. Hemma hela 1824. Hemma våren 1825 men flyttat på hösten. /ILj

Jönsson, Nils (I7865)

349

Omskriven i fo¨delseboken Kristianstads stadsfo¨rsamling 1847.

Go¨ransdotter, Hanna (I8399)

350

One of the children had a son who was a ''big man'' in the community of Nosaby.

The family was living at Åraslöf nr 9.
Sven Bondesson Tellander from Nosaby b 1876 was a helper at the farm.

The farm went bancrupt in the end of 1800 century.

Någon av barnen hade en son som var stor pamp i Nosaby kommunalnämndens ordförande.

Familjen bodde p Åraslöf nr 9.
Sven Bondesson Tellander från Nosaby f 1876 var dräng på gården.

Gården gick i konkurs i slutet av 1800 talet.

Utdrag från bouppteckningen:
Av 1908 den 29 februari förrättade af undertecknad Erik Nilsson i Hammar med biträde af f åbon Ola Svensson i Åraslöf och Sven Nilsson i No 3 Hammar, såsom värderingsmän, bouppteckning efter före åbon Bonde Nilsson från No 3 i Hammar i Nosaby socken, hvilken aflidit den 12 december 1907 och såsom dödsbodelägare efterlämnat sin änka Boel Persdotter samt i äktenskapet med henne födda myndiga barnen: 1/ Nils Bondesson hemmansägare i No 3 Hammar, närvarande 2/ Carl Bondesson åbo No 10 Åraslöf, närvarande 3/Ola Bondesson vistande i Idaho, Nordamerika, 4/ Per Bondesson vistande å obekant ort i Amerika, 5/ Bonde Bondesson bosatt i Idaho, Nord-Amerika, 6/ Karna gift med åbon Sven Wahlberg No 2 Hammar, närvarande och 7/ Sven Bondesson Telander snickare i Kristianstad närvarande.
För att härvid bevaka ofvannämnda i Amerika vistande arfvingars rätt och bästa inställde sig hemmansägaren Nils Bondesson i No 3 Hammar hvilken åtog sig blifva godman för sagda arfvingar. Boet uppgafs af änkan Boel Persdotter under eds pligt i följande ordning.
Möbler 13 kr, sängkläder och linne 37 kr, Den aflidnes garderob 15 kr, diverse 17 kr, summa tillgångar 82 kr. Skulder begrafningskostnader 90 kr. Brist i boet utgör 8 kr.

Sålunda upptecknat och värderat betygar Erik Nilsson, Ola Svensson, Sven Nilsson. Att ej något af boet blifvit med min vilja och vetskap doldt eller utelämnadt, utan allt riktigt uppgifvet kan jag med ed besanna där så fordras. Boel Persson.

Vid denna bouppteckning hafva vi varit närvarande och åtager jag mig Nils Bondesson, godmanskapet för de i Amerika vistande arfvingarna om Häradsrätten mig därtill förordnar: Nils Bondesson, Carl Bondesson, Sven Wahlberg S.B.Thelander. (Villands Häradsrätt 1908 VT FII : 69).

Vid folkräkningen 1900 enl Arkion bodde Sven Bondesson Tellander f 1876 Dräng på gården. Vidare Karolina Bengtsdotter f 1885 Piga likaså.

I Nosabys Dödbok står det att han dog på Hammar 3:2

Nilsson, Bonde (I158)