Pär Andersson

1703 - 1775  (72 år)

• Namn	Pär Andersson  [1]
  Födelse	19 Feb 1703
  Kön	Man
  	17 Sep 1775
  Person-ID	I563	Bjara
  Senast ändrad	11 Dec 2012

  
  

  Far	Anders Jöransson-Raivi,   f. 1659   d. 23 Aug 1742, Västra Tåsjö (Ålder 83 år)
  Relation	Natural
  Mor	Anna Zachariasdotter,   f. 1660   d. 1738 (Ålder 78 år)
  Relation	Natural
  Familjens ID	F419	Familjeöversikt  |

  
  

  Familj	Marget Ingelsdotter,   f. 1706   d. 15 Okt 1776, Väster Tåsjö (Ålder 70 år)
  	20 Okt 1726
  Barn	1. Per Persson,   f. 24 Mar 1734, Tåsjö, Jämtlands län, Sverige d. 20 Okt 1771 (Ålder 37 år)  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   2. Ingel Persson,   f. 1728  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   3. Anna Persdotter,   f. 1730  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   4. Anders Persson,   f. 15 Mar 1732  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   5. Pär Persson,   f. 1734  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   6. Jöran Persson,   f. 1736  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   7. Gertrud Persdotter,   f. 1737  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   8. Nils Persson,   f. 1739  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   9. Margetta Persdotter,   f. 1742  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   10. Cherstin Persdotter,   f. 1748  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   11. Cherstin Persdotter,   f. 1744  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   12. Zacharias Persson,   f. 1750  [Far: Natural]  [Mor: Natural]
  Familjens ID	F241	Familjeöversikt  |

  
  

• Noteringar

  Per Andersson Och Lars Johansson i Tåsjö drog på friarfärd till Gafsele i Åsele. I länsmansbostället träffade de på döttrarna Margeta och Cherstin. De gifte sig sedan samma dag. Dessa två familjer som bodde i Tåsjö kom att leva sida vid sida de var arbetssamma och duktiga och fick många barn. De dog nästan samtidigt. Per och Lars hösten 1775 och deras hustrur hösten efter. Finnarna i Tåsjö var vidskepliga och ansågs även trollkunniga. Per Andersson var bror till den mycket omtalde Anders Raivi och var alltså av finnsläkt. Av kyrkoböckerna framgår det sällan att någon var av finskt ursprung. De finska namnen föll ofta bort rätt snart och i forskningen stöter man endast tillfälligtvis på dem. Länsmanssystrarnas giftemål med tåsjöfinnarnas ättlingar har i folkmun förts vidare i olika versioner. Hembygdsforskaren Erik Modin anför en variant enligt följande: Två prästdöttrar från Åsele gifte sig i till Hoting, deras män voro bröder där. Dessas mor var som en hedning hon och hadd int na fördrag med sonhustrurnas gudsfruktan. Hon sade, hur de skulle gå tillväga då de släppte ut kreaturen om våren, de skulle göra en påse och i den stoppa fnöske, stål, tivelbast och libiksticka. Påsen skulle läggas under tröskeln, varöver kräken skulle gå ut för att skydda dem för odjuren och annat ont i skogen. Men de båda svärdöttrarna brydde sig ej om detta menade att Gud skyddade boskapen utan sådant kokkel. Om sommaren rev björnen svärmoderns kräk men ej deras. Då hon såg det ålade hon dem ej mera att följa hennes seder. De båda prästdöttrarna voro ej blott fromma utan också skrivkunniga något som var högst ovanligt den tide.De kommo med nya och bättre seder. Moster Ingre en gammal finska i Hoting som härstammade från en av dem brukade säga: Vi ä int'tå na ogudaktigt folk vi int, men dom som va förut va hadninsk dom.

  
  

• Källor

  [S158] Erold Sandqvist Släktutredning Lavsjö 1982.